«

»

Vad är fosterdiagnostik?

I Sverige erbjuds alla gravida kvinnor olika typer av fosterdiagnostik. Undersökningarna som står till buds varierar beroende på var i landet man bor samt hur gammal kvinnan är när hon blir gravid.

Det finns olika metoder för fosterdiagnostik. Alla undersökningar och prover som erbjuds är frivilliga och man tar själv ställning till om man vill göra undersökningen.

Fosterdiagnostik är medicinska undersökningar av fostret. Alla gravida har rätt till allmän information och alla undersökningar är frivilliga.De allra flesta barn föds friska. Hos cirka två procent av alla nyfödda barn finns någon form av allvarlig medfödd avvikelse. Fosterdiagnostik innebär att man genom olika undersökningar, bland annat ultraljud, kan se hur fostret utvecklas och om de har vissa sjukdomar eller missbildningar. Om det behövs kan ytterligare utredning göras.

För att kunna göra ett aktivt, informerat val och välja det som känns rätt för dig och din partner behövs god information.

Ultraljudsundersökning

Den vanligaste fosterdiagnostiska metoden är ultraljud som erbjuds alla gravida kvinnor runt graviditetsvecka 18. Man väljer själv om man vill göra den.

Undersökningen görs för att se

  • hur graviditeten utvecklas, bland annat kontrolleras hjärtaktivitet och om fostret har några synliga missbildningar
  • hur långt graviditeten är gången och när man kan beräknas föda
  • hur många foster som finns i livmodern
  • hur moderkakan ligger i livmodern.

Vissa mödravårdscentraler erbjuder ytterligare en ultraljudsundersökning utöver den som brukar göras runt vecka 18. Denna undersökning görs för att se att barnet växer som det ska. När och om den görs kan variera mycket i landet.
Ibland kan man få gå igenom flera ultraljudsundersökningar, till exempel om barnmorskan eller läkaren misstänker att graviditeten inte riktigt är som den ska vara.

KUB – kombinerat ultraljud och blodprov

KUB är en undersökning som används för att beräkna sannolikheten för att ett foster har Downs syndrom eller två andra mer ovanliga kromosomförändringar. KUB innebär att man dels lämnar ett blodprov som mäter vissa graviditetshormoner, dels genomgår en särskild ultraljudsundersökning i vecka 11-14.

Ultraljudsundersökningen mäter något som kallas nackuppklarning hos fostret, och kallas därför NUPP-undersökning. Det går att göra enbart NUPP, men resultatet blir säkrare med KUB.

Resultatet av KUB är enbart en sannolikhetsbedömning. Om man vill ha ett säkert besked om kromosomförändringar hos fostret måste man göra ett fostervattenprov eller moderkaksprov.

Alla landsting erbjuder inte KUB. Några landsting erbjuder undersökningen till alla gravida, och andra erbjuder den enbart till gravida kvinnor över en viss ålder, oftast 35 år.

Fostervattenprov

Fostervattensprov erbjuds om det finns ökad sannolikhet för att fostret har en kromosomförändring.

Provtagningen utförs av specialistläkare. En tunn nål förs, med ledning av ultraljud, in genom mammans bukvägg till livmodern och fostersäcken. En liten mängd fostervatten som innehåller avstötta fosterceller sugs ut. Ingen bedövning behövs. Provet tar mindre än en minut. Efter provtagningen bör kvinnan ta det lugnt resten av dagen och inte utföra fysiskt arbete. Provet medför ibland en övergående mensliknande värk.

Det finns en ökad risk för missfall efter fostervattenprov. Riskökningen beräknas ligga på cirka 1 % det vill säga att ca 1 av 100 provtagningar leder till ett missfall.

Provet kan tidigast göras i graviditetsvecka 15.

 

Moderkaksprov

Ett alternativ till fostervattenprov är moderkaksprov. Det erbjuds gravida som har vissa kända ärftliga sjukdom eller hög sannolikhet för att fostret har en kromosomförändring. Moderkaksprov kan göras redan från vecka 11 och väljs ofta om läkaren bedömer att det är viktigt att få besked så tidigt som möjligt. Det går till ungefär som fostervattenprov och analyseras på samma sätt.

Moderkaksprov görs tidigast från 11 fullgångna graviditetsveckor.

Provtagningen utförs av specialistläkare. En tunn nål förs med ledning av ultraljud in genom mammans bukvägg till livmodern och moderkakan. En liten mängd vävnad sugs ut. Ingen bedövning behövs. Provet tar mindre än en minut. Efter provtagningen bör kvinnan ta det lugnt resten av dagen och inte utföra fysiskt arbete. Provet medför ibland en övergående mensliknande värk.

Moderkaksprov analyseras rutinmässigt för avvikelser i antalet kromosomer av nr. 13, 18 och 21 hos fostret. Någon analys av könskromosomer ingår normalt inte. Vid normal kromosomuppsättning skickas svar direkt till hemadressen vilket innebär att beskedet når patienten inom en till två veckor beroende på postgång. Besked om avvikande svar ges av läkare per telefon vilket innebär snabbare besked.

Provtagningen underlättas om din urinblåsa är fylld, eftersom livmodern då lyfts upp ur bukhålan, så undvik att kissa innan provtagningen.

Provsvar inom 1-3 veckor beroende på om man gör ett snabbtest eller en fullständig screening (se under fostervattenprov). Det finns en ökad risk för missfall efter moderkaksprov. Riskökningen beräknas ligga på 0,5 – 1 % det vill säga 1-2 av 200 provtagningar leder till ett missfall.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CAPTCHA-bild

*